Jag mötte upp Rhys Graham, regissör & manusförfattare, direkt efter första filmvisningen för en kort intervju om hans första långfilm, Galore.

Filmen Galore tävlar i ungdomskategorin på BUFF Filmfestival i år. I hemlandet Australien har den inte haft premiär än och Rhys Graham berättar för oss att filmen endast visats en gång tidigare, vilket var på Berlins Filmfestival. Därför är vi extra glada att presentera Galore på BUFF Filmfestival 2014.

Filmen utspelar sig i en förort till Canberra, Australien där de bästa vännerna Billie och Laura  delar allt förutom Billie’s största hemlighet – hennes förälskelse i Lauras pojkvän, Danny. Billies mamma  är socialarbetare och tar hand om stökiga ungdomar, den här sommaren tar hon hand om Isac en tonåring med bråkig uppväxt. Den varma australiensiska sommaren kommer förändra dessa ungdomars liv för alltid.

Rhys, du är både manusförfattare och regissör, hur kommer det sig att det blev Galore? Hur började det hela?

– Jag har jobbat med allt från dokumentärer till små kortfilmer. Idéer kommer oftast till mig i samarbete med de människor jag omger mig med, det var i en sådan process manuset till filmen Galore växte fram. Den här filmen är definitivt den film som jag har jobbat mest och längst med.

-Dock är det svårt att förklara, man får inte lyssna allt för mycket på andra människor heller. Jag hade en period när jag lyssnade väldigt mycket på vad folk tyckte, för att tilltala mina investerare etc. Men det ledde till ett hemskt manus.

-Det är en fin balans, i min kreativa process, skriver jag bättre när jag får mer tid att tänka och ställa de frågor som är viktiga att ställa för mig. Tillexempel är jag väldigt noggrann med mina karaktärers personligheter Det är därför Galore-manuset tog så lång tid för mig att skriva. Även fast jag gjort det i samarbete med andra människor.

Så i en kreativ process, är det lättare att hämta inspiration från en personlig upplevelse? Är Galore en påhittad berättelse?

– Jag tror det är en blandning av båda två. För mig som manusförfattare började jag skriva om karaktärernas egenskaper ganska tidigt i processen. Billies karaktär betyder mycket för mig av de anledningar att jag förstod varför Billie gjorde som hon gjorde.

– I Australien var det svårt för mig att hitta investerare till filmen, då den handlar om tonåringar och känslor, på ett sätt som kanske inte är helt accepterat. Jag ville visa en så verklig bild av hur det är att vara tonåring, eller hur jag upplevde det som tonåring. Jag förlorade min bästa vän när jag var sexton år gammal och den händelsen har satt djupa spår i mig. Jag fascinerades redan då över hur folk runt om reagerade över händelsen.

-Jag pratade väldigt mycket med skådespelarna, som är tonåringar idag och de berättar om likande känslor, gripande erfarenheter om smärta och svek. Dock kan jag inte säga att Galore är en självbiografisk film, men jag tror att filmen tar upp känslor som många kan känna igen sig i, inklusive mig själv.

Efter att jag sett filmen slås jag av hur verklighetstrogen och nära Galore känns för mig. Rhys har verkligen lyckats gestalta de olika känslor en kämpar med som tonåring. Rhys har fått många frågor om vad han ville berätta med filmen och efter intervjun får jag en uppfattning om att han vill visa unga människors verklighet. Att våga känna och erkänna alla typer av känslor på ett naturligt sätt är också att utvecklas och det borde gälla gammal som ung. Att ta dåliga beslut är tyvärr något vi alla måste tackla.

Martina Mardones
BUFF-reporter